Ibland blir jag bara så genuint arg

Publicerad 2015-10-21 11:51:02 i Allmänt,

Jag fick nyligen höra om en kvinna som under en längre tid har blivit utsatt för trakasserier av en manlig kollega. När hon äntligen tar mod till sig och lyfter problemen till närmaste chef blir resultatet att chefen till viss del menar på att det är hennes fel som inte säger ifrån ordentligt. Jag blir så arg! Hur kan en chef ens säga på det sättet? Vem ska försvara den enskilda medarbetaren om inte chefen gör det?
 
Till råga på allt råkar jag veta att även hennes närmaste chefs chef har viss kännedom i frågan, men trots det händer ingenting. En medarbetare som inte kan arbeta tillsammans med sina kollegor utan att trakassera tycker jag är en direkt olämplig medarbetare.
 
Jag kan inte låta bli att undra vad för ställe jag arbetar på egentligen när likande historier upprepar sig gång efter annan utan att något händer. Den som till slut väljer att sluta och byta arbetsplats är personen som blir utsatt för trakasserierna, aldrig den som utsätter andra för det.
 
Visst att en arbetsplats där många människor tvingas arbeta tätt tillsammans på många sätt inbjuder till konflikter, men för sjutton cheferna ni kan väl inte på riktigt anse att medarbetare som inte kan hantera kollegor och eventuella uppkomna konflikter på ett vuxet och förnuftigt sätt är lämpade att arbeta med människor på det sättet vi gör?


Uppdate: Jo, självklart försöker cheferna efter bästa förmåga göra något åt situationen. Men det är frustrerande att stå bredvid och se liknande historier upprepa sig utan att själv kunna göra något.

Livets kontraster

Publicerad 2015-10-17 17:30:14 i Allmänt,

Förra helgen var verkligen rolig! Då var jag på bio, mumsade donuts och var ute på en mysig ridtur med ett härligt gäng i det vackra höstvädret.

Verkligen kontrast till den här helgen som spenderas med näsan i skolböckerna. Jag har inlämning av forskningsplanen på måndag och jag hade inte ens börjat. Dålig planering från min sida, visst, men ibland blir det så. Fast det löser sig. Jag har plockat fram all info jag behöver och börjat skriva idag. Med heldag imorgon också så får jag in den i tid.

Kaffe på det så kanske huvudet hänger med också😏

Hoppas ni har en härlig helg och kan njuta av de vackra höstfärgerna ute.

Sån mysig och rolig liten häst jag fick rida förra helgen. Ung och verkligen med glimten i ögat.

Hur svårt kan det vara liksom

Publicerad 2015-10-06 15:37:00 i Allmänt,

Sitter och klurar på vad jag ska skriva om i min kandidatuppsats. Alltså hur svårt kan det egentligen vara att hitta ett ämne? Eller, jag har en massa idéer men ingen som riktigt känns helt rätt. 

Jag vill så klart skriva om ett ämne jag är intresserad av, men jag vill inte göra det för stort eller för svårt (det är trots allt inte mer än 15hp). Om det är lite klurigt att hitta bakgrundsfakta gör inte så mycket, men jag vill ha en undersökning och metod som är enkel. Jag vill kunna lägga tiden på att analysera och dra intressanta och bra slutsatser av materialet, och inte behöva lägga all tid på att få in det.

Jaja, jag får suga en liten stund på karamellen, men sen måste jag bestämma mig. Till helgen behöver jag börja skriva på forskningsplanen om jag ska hinna få in den i tid. Livet som student...😏

Skönt att kunna glida runt i hemstickade raggsockor nu när höstkylan börjar komma krypande.

Det finns så många ord...

Publicerad 2015-10-05 20:38:23 i Allmänt,

Jag har så många ord jag skulle vilja säga, så mycket jag skulle vilja berätta. Men orden fastnar i halsen och rinner nerför kinderna som tårar istället.

Nej, ingenting har hänt. Jag är bara extra känslig efter två veckors sjukdom och sömnbrist pga hosta, så don't worry.

Jag vette sjutton vad det är för skum sjukdom jag har fått. Började med huvudvärk, yrsel och dimmig i huvudet. Sen lite ont i halsen och nu en hosta som ingen hostmedicin hjälper mot. Hostan och sömnbristen ger biverkningar på medvetenheten. Jag går runt som i dvala med huvudvärk och yrsel.

Och tankar som snurrar förstås. Tankar på tider som har varit, människor jag har mött, husdjur jag har haft. Saknaden efter många som inte finns i mitt liv längre. Och samtidigt en längtan efter en framtid som jag bara kan drömma om.

Lite så är min känsla just nu. 
Längtar efter att bli frisk.

Om

Min profilbild

Annika

Välkomna! Jag som driver den här bloggen heter Annika Lindström och är bosatt i Sigtuna utanför Stockholm. Här skriver jag om allt som rör mitt liv och kanske särskilt min fritid, vilken jag delar mellan stallet och olika pyssel hemma. Kontakt: annika.c.lindstrom@gmail.com

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela